Stretching, har en mycket viktig betydelse i behandlingen och används i förebyggande syfte för att undvika muskelskador efter arbete. Stretchingen ökar blodcirkulationen i muskeln och gör att slaggprodukter lättare kan transporteras bort. Detta gör att träningsvärk och andra muskelsmärtor snabbare läker ut.

En frisk hund med god anatomi föds med ett rörelsemönster som medger en full rörelsebana. Med ökad ålder samt vid träning inskränks denna rörlighet, dels på grund av att muskelvävnaden blir mindre elastiskt och dels för att muskulaturen tränas och blir starkare och därmed kortare. Om man inte töjer ut muskulaturen är risken stor för att man på sikt utvecklar artros. Detta sker b la på grund av felaktig belastning (man belastar en mindre del av ledytan då rörelsebanan minskat). Skaderisken blir också avsevärt större då en kort muskulatur inte är lika töjbar och har därmed lättare att brista. Andra effekter av en kort muskulatur är precis som hos oss själva, ömma spända muskler med hårda knutor, vilket kan orsaka värk.

Töjning av en muskel bör göras när den är uppvärmd. Då stretchens egentliga syfte är att töja ut muskeln bör detta göras efter ett träningspass eller promenad. Vid stretching får muskeln en signal om att slappna av och töja ut sig. Risken med stretcha innan ett träningspass är att muskelns reaktion ej blir den samma, då man gett signalen att slappna av. Man har då förlängt en muskel som i nästa stund ska kontraheras (dra ihop sig) i ett muskelarbete. Stretching ger god cirkulation och elasticitet i muskeln.

I behandling används stretching framför allt om man har en hund med inskränkt rörelseförmåga (för korta muskler) i en led. Man stretchar då efter behandling med t ex elektroterapi eller ultraljud när musklerna är uppvärmda.